Everything you do, You do with a reason
Fick mig en tankeställare igår efter massa prat och helt plötsligt börjar jag känna mig ganska nervös inför gymnasiet. Eller de är inte själva gymnasiet för de ser jag fram emot lika mycket som jag alltid gjort, träffa nya människor,få göra de man tycker är kul och att helt enkelt börja om på nytt, de är verkligen en underbar kännsla. Men att kliva in i klassrummet den 23:e och ingen av dom man spenderat minst 3år (om inte mer) kommer att sitta där de får helt enkelt ögonen att svida.
Man vet inte hur de blir med nånting. Man säger att man kommer hålla kontakten och allt dedär, men är de verkligen så? Eller kommer ens bästa vänner bara att försvinna för att alla på olika håll hittar nya? Ganska obehaglig tanke som man bara kan hoppas på inte händer.
Man vet inte hur de blir med nånting. Man säger att man kommer hålla kontakten och allt dedär, men är de verkligen så? Eller kommer ens bästa vänner bara att försvinna för att alla på olika håll hittar nya? Ganska obehaglig tanke som man bara kan hoppas på inte händer.
Speak out!
Postat av: evelina
mig blir du iaf inte av med, även fast du vill.. det ska jag se till! <3
Postat av: cajsa
Hej! vad ska du gå för gymnasium och vilket program? :)
Postat av: cajsa
svar; jag ska också gå frisör fast på skärgårdsgymnasiet i åkersberga. :)
Postat av: Olivia
Du har rätt, har massa vänner jag av olika anledningar separerats ifrån. "Vi ska träffas igen" och på facebook "måste ses snart gumman<3" men blir det så?? Du är inte ensam, är också väldigt orolig för det där!
Trackback
