Ä som i älskar

Jag minns inte om jag nånsin känt såhär för någon, jag minns egentligen ingenting från dom förflutna känslorna som en gång i tiden funnits i mitt huvud. I fem månader nu har jag haft den finaste, underbaraste killen jag nånsin kunnat drömma om, och ungefär fem månader innan dess fick jag för första gången träffa honom. Och jag har efter fem månader faktiskt blivit ganska bekväm av mig. Det svider att behöva erkänna det, men med lite eftertanke är det synd nog sant. Man tar nästan för givet att det alltid ska kommer vara vi, men det är det är verkligen inget man kan ta för givet. Allt jag vill är att vara med han resten av mitt liv, och om det ens ska finnas en till det så måste jag verkligen skärpa till mig och inse att allt kan hända. Jag vill inte göra nått för att det ska bli min mardröm, verkligen inte!
Det är så sjukt jobbigt att bo så pass långt borta från varandra som vi gör. Det är kanske inte så jättelångt borta till skillnad från vissa andra, men för mig är det fööör långt bort! Det finns dagar då jag är alldeles gråtfärdig bara för att jag saknar min älskade så mycket. Jag vill inte behöva gråta pga saknad, det känns så meningslöst. Men när dom tillfällerna kommer kan jag inte göra annat än att låta tårarna fylla mina ögon. Jag försöker oftast att förklara  min saknad genom att skicka iväg gulliga sms, men orden räcker inte till. Jag behöver så mycket mer för att kunna förklara allt jag känner.
Om det fanns minsta lilla chans att få träffa honom mer än bara i helgerna skulle jag aldrig mer önska mig något.
Om det inte heller vore så att jag gick i skolan skulle jag aldrig tvekat över att flytta ner till Nyköping. Jag trivs där nere med både staden och människorna, och att min bästa vän och min pojkvän bor där gör det ännu bättre.
mest av allt önskar jag bara att jag var typ 30 nu och att jag redan bodde tillsammans med han och hade allt det som bara finns i mina drömmar. Men jag fortsätter drömma några år till tror jag.
Jag älskar dig Victor Dexfalk, och vill aldrig vara utan dig

Speak out!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0